När Tim Berners Lee anmälde sig till CERN-projektet 1989 hade världen liten aning om vad som skulle komma härnäst.
Och visst, inte ens Tim Berners gjorde det!
Han kallades för att fylla en lucka av automatiserat informationsutbyte mellan en grupp forskare och institut över hela världen. Det blev sedan ett fenomen som lyste upp världen och förändrade själva sättet vi ser på den här världen, ner till vårt eget jag.
Kommer du ihåg hur uppfinningen av bilen förändrade vår uppfattning om tid, genom att skära genom världen och över civilisationer? Ja, med internet har något liknande hänt. Faktiskt mycket mer om man tittar närmare!
Förutom att inleda ett hav av information har en mycket industri vuxit fram runt detta stora hav.
Detta hav är som Saurons ständigt vaksamma öga som vet allt, ser allt, hör allt och kanske har delat upp hela världen i en serie algoritmer.
Så för att förstå “hur påverkar internet hur människor hittar och utbyter information?”, kommer vi att dela upp denna fråga i två delar: Hur påverkar internet människor? Och vilken roll spelar det för hur människor hittar information på webben?
Livet före internet, med ett ord, var enkelt. Förråden av all slags information var tidigare bibliotek, tidningar och forskningstidskrifter. Och det fanns inte ett koncept med en mjuk kopia, eller än mindre, en “kopia”. Den bästa återgivningen av någon information var en fotokopia.
Men allt förändrades efter att datorer blev mediet, filtret, skaparen och spridaren av all mänsklig kunskap. Idag digitaliseras, arkiveras och registreras våra tankar, ofta utan vår vetskap, och skickas vidare till någonstans som kallas “servrar”. Men vi återkommer till det senare.
När internet blev demokratiserat började människor dela med sig av vad de hade i sina sinnen, och så ökade komplexiteten i nätverket som höll ihop allt. Slutresultatet blev ett stort, självförsörjande ekosystem av information som är så mycket mer än ett förråd.
Internet påverkar vårt dagliga liv på en mängd olika sätt, och det känns helt enkelt overkligt att tänka på mediets allvetande.
Under de senaste två decennierna har webben sett några minijättar som Google och Facebook dyka upp och växa exponentiellt. I själva verket har det nått den punkt där de har blivit den andres replik när det gäller den information de utbyter och behåller.
Dessutom har mängden information som vi har delat över internet under alla dessa år lett till digitala personligheter för var och en av oss, som har samma behov, önskningar, egenheter och kinks som vi har.
Ja, låt det sjunka in!
Låt oss till exempel säga att Mr. X öppnar ett Gmail-konto och ett Facebook-konto, från sin smartphone. Och även om han inte handlar online måste han ibland shoppa i fönster, och Amazon har helt och hållet en separat sektion som heter “Inspirerad av dina senaste shoppingtrender.”
Vår poäng är att dessa små bitar av personlig information går långt i att skapa våra respektive personas, och vi bidrar frivilligt till det. Så i grund och botten vet internets portvakter redan från sina mångmiljonalgoritmer vad vi kanske tänker, vilka låtar vi kanske gillar, vad vi strävar efter att bli eller vem!
Alla de gånger du har blivit förvånad över hur Youtube lyckas föreslå just de där låtarna från din barndom, kom ihåg att det kokar ner till en rad algoritmer. Det är denna perfekta blandning av personlig information, av vad människor delar hela dagen över hela världen och ett gigantiskt rullande hjul som skapar, bryter och bestämmer vad som är trendigt.
Tja, har du shoppat lite på Amazon och sedan loggat in på Facebook för att hitta slumpmässiga annonser som visar just de produkterna du letade efter? Kort sagt, det är så internet fungerar! Lägg till det ett par strategier och tekniker (det låter bara enkelt men är det inte), så får du en tydlig förståelse för hur saker och ting brygger på internet.
Det är ett vanligt talesätt att det bästa stället att gömma en död kropp är den andra sidan på Google. Den underliggande betydelsen betyder att hur bra en information än är, måste den fortfarande arbeta ganska hårt för att komma till första sidan. Men hur gör man det, med tanke på att mängden innehåll som produceras och publiceras på en enda dag aldrig kan konsumeras av en människa under hela sin livstid?
Så, vad som visar sig är att den faktiska hjälpsamheten eller användbarheten av en bit information hamnar i baksätet, och det som kommer i förgrunden är en blandning av strategier och planer. Det är ett utarbetat universum där nere vars enda mål är att komma till topp 1% av topp 1%. Och slutspelet är att reservera en plats på första sidan av de populära sökmotorerna.
Därför, när du skriver en fråga, kanske förslagen på första sidan inte är de med de bästa svaren, utan med de bästa strategierna.
Här är när saker börjar bli intressanta. Det är inte ett enda datacenter som allt kommer ifrån. Internet kan vara ett ständigt vakande öga, men det ögat har sönderfallit till miljontals servrar över hela världen. Och om du googlar “var finns internet lagrat”, skulle ironin skratta åt sitt eget skämt!
Internet finns överallt. Slutet av berättelsen! Det finns i våra hårddiskar, det finns i stora, mycket säkra datalager och servrar. Och alla jättar som Amazon, Google, Facebook, Microsoft och Apple har sina personliga dataservrar. Så om du slår upp den här frågan på Google kommer den åt din dator för vissa datalager som omdirigerar till många andra servrar över hela världen.
Låt oss säga att du klickar på det första förslaget i denna fråga, som är en Quora-länk, en mycket vördad Q/A-plattform. Den har svar från hela världen, och för att se en sida kommer din webbläsare att låna lite från alla de datacenter som har bidragit till att bygga just den sidan.
Så om Ron svarade på frågan från Kongo, och Linda från England, kommer din webbläsare att söka tillstånd från Quoras centrala server. Och efter att ha blivit omdirigerad kommer den att komma åt Ron och Lindas hårddiskar för att visa dig hela webbsidan.
Så i huvudsak finns allt där i molnet, roaming runt omkring oss, och med internet kommer vardagliga saker närmare ett globalt erkänt virtuellt universum.
Idag har informationsutbytet flyttat sin kärna från sökmotorer till sociala medier, vilket är ett helt annat bollspel.
Till exempel arbetar sociala mediejätten Facebook inte med sökordsbaserade strategier. Det finns sponsrade inlägg, annonser, lönsamma profiler och många andra element som gör ett inlägg “framgångsrikt” här. Den måste stå någonstans i grafen för alla dessa kontrollpunkter för att nå publiken du går i god för.
Räckvidden för en informationsbit beror inte bara på hur väl ansluten din profil är, utan också på nätverket av hashtags (trendande parenteser av vad som är hett på internet) den kan ansluta till.
Och självfallet beror det också på grindvakterna som kommer att visa eller dölja information baserat på vars intressen det kan skada eller inte. När allt kommer omkring behöver du annonser om du driver ett företag!
2016 fanns det en kontrovers där många människorättsorganisationer tillrättavisade Mark Zuckerberg för att han censurerat Kashmir-relaterade inlägg. Och liknande anklagelser har också kommit upp mot andra sociala mediejättar, så mycket att de har stört rättvisa politiska val.
Poängen är att det finns information, sedan finns det filter, och varje nyhet måste genomgå en rigorös filtreringsprocess innan den anses “delbar” av dessa grindvakter.
Så, i motsats till vad många tror, är internet en blandning av censur, yttrandefrihet, nyheter som är manipulerade, och det är det inte. Slutligen finns det ett inläggs “räckvidd” som härrör från en helt ny serie beräkningar.
Förutom cynism är internet det mäktigaste verktyget för att nå ut till denna globala värld idag. Inte ens för några år sedan kunde vi ha bemästrat konsten att göra någonting (en del siktar till och med på att lära sig köra bil genom att titta på Youtube-videor) bara genom att trycka på några tangenter i sökfältet.
Det är det bästa verktyget som har spelat in, improviserat och gett tillgång till allt som mänskligheten någonsin har känt till. Vi tillhör en värld där du mitt i natten kan nå ut till hundratals och tusentals sociala media-junkies och prata om allt som betyder något för dig.
Internet säkerställer att din röst alltid har ett eko, även om det är svagt.
Som Stephen Hawking sa, “Vi är alla nu anslutna via Internet, som nervceller i en gigantisk hjärna.”