Vi tar teknik för givet, och mycket sällan stannar vi upp för att tänka på dess inverkan på våra liv. Men om vi stannar upp och idisslar om det, då kan konsekvenserna vara häpnadsväckande.
Tänk bara på det: överallt vi går, vem vi än interagerar med, varje åtgärd vi vidtar styrs av teknik. Oavsett om du chattar på din smartphone eller hyllar en app-cab, har tekniken invaderat våra liv på fler sätt än vi kan föreställa oss.
Så frågan är inte längre hur teknologin har förändrat våra liv, utan snarare hur långt vi har tillåtit den att förändra oss. Idag ska vi ta en rundtur i det tekniska landskapet – förr och nu – och försöka förstå dess inverkan.
Nu går vi.
För att förstå den fulla omfattningen av hur teknologin har förändrat våra liv, måste vi ta en tur längs minnesvägen och hamna i civilisationens gryning. Då ansågs verktyg som knivar och spjutspetsar vara teknikens banbrytande (pun intended).
Dessa verktyg, som mest användes för jakt, var gjorda av ben och stenar eftersom dessa var de primära råvarorna som fanns tillgängliga. Långsamt, när mänskligheten började bli mer komplex, kom metaller i förgrunden, eld upptäcktes och hjulet gjordes.
Under loppet av tusentals år utvecklade människor transporter, kommunikationssätt och byggde en civilisation som har blivit den dominerande arten på planeten. Och allt detta har varit möjligt tack vare tekniken.
Men sedan början av 1700-talet tog tekniken en snabbare vändning. Innovatörer och vetenskapsmän började ta fram det ena moderna underverket efter det andra (tänk elektricitet, motorer och telefon) i snabb följd. Vetenskapen började bli allt genomträngande och tekniken blev sakta men säkert tillgänglig för massorna.
Sedan kom två världskrig, och under denna period, trots den globala förödelsen, blomstrade tekniken. Och det var under dessa krig som världen såg vad som skulle bli den viktigaste tekniska innovationen i mänsklighetens historia.
Även om den matematiska grunden för datavetenskapens början lades för två århundraden sedan, var det mot slutet av andra världskriget som de första datorerna byggdes. Baserat på ansträngningar från forskare på båda sidor om Atlanten (John von Neumann och Alan M. Turing) fick mänskligheten den elektroniska hjärnan.
Det var runt den här tiden som Arthur C. Clarke skapade kommunikationssatelliter, och därmed lades grunden för internet. Med tiden och tillkomsten av transistorteknologi började datorer växa i kraft och krympa i storlek, tills tiden kom då de var nöjet på bordsskivor.
Sida vid sida med datorer började även internet ta form. ARPANET, främst finansierat av den amerikanska armén (DARPA), startade sin verksamhet 1969. Det är häpnadsväckande att tänka på att det som i första hand började som ett kommunikationssystem med två noder mellan UCLA och Stanford idag har vuxit till att bli det mest genomgripande nätverket på planeten.
Äntligen, när vi klev in i det nya milleniet, började datortekniken sakta men säkert ta över våra liv. Och idag kan vi inte leva en timme utan att sträcka oss efter den där telefonen eller kolla in sociala medier. När du väl förstår hur datorer förändrar vårt sätt att tänka blir det skrämmande att tänka på.
Föreställ dig bara en dag utan din smartphone…kan du överleva den? Vi har blivit extremt beroende av dessa enheter för vår dagliga verksamhet. Medan datorer inte är något annat än ett verktyg i mänsklighetens arsenal, har datorteknik tagit världen i sin träl. Följande är några sätt på vilka datorer har förändrat hur vi interagerar med världen.
Det fanns en tid när man för att veta något var tvungen att gå in i biblioteket och bläddra i verkliga böcker. Idag frågar vi bara våra smarta assistenter. Vi bryr oss inte längre om att komma ihåg telefonnummer, frågar inte om vägen och behöver aldrig oroa oss för att gå vilse.
World-wide-web har blivit en förlängning av det mänskliga sinnet; varje beslut vi tar idag måste stödjas av bevis från internet. Det uppskattas att webben exponerar oss för mer information dagligen än vi kan bearbeta. Men det hindrar oss inte från att behandla allt på samma sätt.
Om det är ett område som teknikens framväxt har revolutionerat för alltid, så är det kommunikation. Från att använda rök och speglar för att skicka meddelanden, har vi kommit långt till användningen av mobiltelefoner, datorer, e-post och chatt.
Idag är världen en global by som är sammankopplad av mil och mil av kablar som sträcker sig under haven över jorden. Att prata med en person på andra sidan jorden är lika enkelt som att trycka på en ikon på en skärm, och att skicka data från en plats till en annan kräver inte längre postsystemet.
Ända sedan tillkomsten av tv har teknologin spelat en betydande roll i underhållningsbranschen. Idag, från 3D-filmer till AR (augmented reality)-baserade spel, har underhållning influerats av teknik för att ta sig en ny inkarnation.
Redan nu spelar e-sport en mer betydande roll på spelarenan, och det kan komma en tid då fysisk sport helt ersätts av virtuellt spel. Molnteknik och snabbare internetanslutningar har gjort videoströmning enkel, och detta har lett till uppkomsten av personlig, on-demand-underhållning.
Utbildning är ännu en del av våra liv där tekniken har förändrats, och kanske till det bättre. Information är inte längre en domän för stora institutioner, och böcker ersätts av deras elektroniska motsvarigheter.
Skol- och högskoleutbildning utökas idag med onlinekurser, MOOCs (Massive Open Online Courses) och certifieringar. Studenter kan använda sociala medier och onlineforum för att diskutera problem med sina kamrater och använda onlineverktyg för att driva framtida innovationer.
Det fanns en tid då hästdragna vagnar var aristokratins kännetecken. Sedan kom bilar och tåg, och idag hyllar vi bara en Uber. Faktum är att med ankomsten av självkörande bilar har tekniken tagit ytterligare ett steg i positiv riktning.
Bättre köralgoritmer arbetar för att skapa en säkrare upplevelse på vägen, snabbare motorer minskar den tid vi behöver för att resa, och tillkomsten av hyperloopen kan förändra vårt sätt att se på transporter hittills. I ett nötskal kan man säga att tekniken har varit en av de stora, ja, drivkrafterna för transporter.
Problemet är att tekniken inte bara har varit solsken och regnbågar; det har också haft betydande negativa effekter av teknik på våra liv. Allt från fysiska åkommor till psykologiska avvikelser, låt oss ta en titt på några effekter från teknikens mörka sida.
Vi har redan sett hur datorer förändrar vårt sätt att tänka till det bättre. Men de har också haft betydande negativa effekter på oss. Till att börja med har översvämningen av information som vi måste bearbeta varje dag minskat vår uppmärksamhet. Vi kan inte längre koncentrera oss på ett specifikt ämne under längre perioder. Detta har gjort oss otåliga och till viss del oberäkneliga.
Precis som tekniken har gjort det möjligt för medicinsk vetenskap att spränga nya gränser, har den också fört fram några moderna sjukdomar. Sömnlöshet, cyberkondri och nomofobi är bara några av de många nuvarande åkommor som är ett direkt resultat av teknikberoende som tagits till oönskade ytterligheter. Dessa är svåra tillstånd som, om de inte behandlas i tid, kan leda till farliga komplikationer.
Detta är kanske den mest ökända effekten av teknik någonsin. Internets framväxt, tillsammans med datorteknikens allestädes närvarande natur, har skapat en ny sort av brottslingar. Och de är inte redo att släppa taget om sin helt nya gräsmatta: internet.
Dessa förövare gömmer sig i cyberrymdens mörka djup och väntar på att slå till och dra sig tillbaka med ett ögonblicks varsel. Detta har gjort dem till den digitala terrängens gissel. Och med störande teknologier som dyker upp varje dag är det svårt för myndigheterna att hålla jämna steg med dessa brottslingar. Cyberbrottslighet kostar företag miljontals dollar per år i skadestånd, och det är bara toppen av isberget.
Slutligen kan man säkert säga att tekniken har format mänskligt liv lika nära som vi har format tekniken, kanske mer. Och om trender är något att gå efter så har vi bara börjat.
Med snabba framsteg inom AI, datorseende och prediktiv analys står människor på gränsen till en datarevolution som mycket väl kan förändra hur vi uppfattar och interagerar med verkligheten. Redan till viss del har vi blivit oupplösligt sammanflätade med teknik. Kanske kommer framtiden att ge mer bokstavliga sammansmältningar av människa och maskin.
Nu, om det kommer att bli till det bättre eller sämre, är något som bara tiden kommer att utvisa!